Satshel

1,5h i telefon. Efter dagars envishet. Gråt och skratt. Saknad, hos oss båda. Jag vet inte vart det här slutar nu. Jag kommer alltid finnas där för dig. På vilket sätt det väljer du. Just nu har jag fortfarande alla känslor kvar. Vid dig nära kvar i livet så kommer det ta längre tid att komma över allt, om det är det jag måste, men hellre det för vi behöver varandra. Det vet vi båda två. Jag känner mig rätt lugn och till freds med situationen som den är nu. Att antingen så hittar vi tillbaka, eller så blir vi bra vänner. För ett speciellt förhållande det har vi.
Ska även slänga iväg ett stort tack till Johanna som jag kunde ringa mitt i natten när mina tankar snurrade på högvarv. Du är bäst!

Idag står lussebullsbak med julmusik på schemat och sedan julbord med mammas sida av släkten. Ska bli trevligt. Eftersom brorsan festade igår, får han köra idag tycker jag =P

Idag är jag faktiskt rätt glad. Och jag fick sova sen. Och nu vet jag, utan dig kommer jag aldrig bli helt, och det är bättre än inget för det gör ännu ondare