Satshel

Idag hade jag verkligen velat haft någon mysig kille som man kunde sett film med och bara kramat på. Istället sitter jag med plugg upp över öronen och en Ben&Jerrys glass i frysen som ska bli min vän när jag ätit middag.

Jag kan inte fatta att det bara var en vecka sen som mina känslor vändes upp och ner, förhoppningar krossades och hjärtat fick yttligare ett hål i sig. Tvingades träffa dig dagen efter du lyckades få mig att känna mig mer lurad än någonsin. Allt kändes bra, som förut. Igår var första gången jag sprang på dig igen, sen förra helgen. Jag har sagt att jag vill vara din vän, och jag menar det. Ändå får jag bita ihop när du tittar på mig, ser in i mina ögon och ler. Jag kan inte låta bli att se att du bryr dig om mig, för det vet jag att du gör. Men det gör så ont. Så ont att veta att vi aldrig kommer bli vi. Jag spelar upp förra helgen om och om igen. Från att vara lyckligast någonsin till att krossas. Jag ler och försöker vara mig själv när vi ses. Men det är svårt, du ser nog inte hur jobbigt det är och jag gör allt för att värna om vår vänskap.

Jag vill släppa dig, hoppas att jag gör det snart, vill tro att jag lyckats, jag trodde att jag var på rätt väg innan igår. men fan så fel jag hade