Sova?
Min dygnsrytm är helt upp o ner vänd sedan jag inte vart i skolan på 1 vecka nästan. Nu börjar jag i o för sig bli trött... Kanske på tiden. Ska försöka gå upp en vettig tid imorgon (kl 9) för att börja ordna upp detta. Men risken är stor att jag trycker av larmet rätt snabbt...
De här sena kvällarna när man sitter i sängen å försöker övertala sig själv att det är dax att sova, det är mycket tankar som far i huvudet. Det enda jag kommer fram till just nu är att jag känner mig tom, tror nog aldrig det direkt har hänt förut, då har det alltid vart något, kärlek eller raka motsatsen, men någon känsla har funnits där. Nu kan jag inte komma på någon.
Jag känner mig bara tom, dagarna flyter ihop och jag ska inte klaga jag har det inte dåligt jag har det bra. Men jag kan inte låta bli att sakna mitt liv från gymnasiet. Det var helt fantastiskt. Jag hade stallet, fina vänner där och kyrkans ungdomsgrupp. Kollade igenom gamla bilder från alla hästtävlingar och det var en tid jag alltid kommer bära med mig. Dessutom så delade jag den tiden med en superfin pojkvän som älskade mig mer än allt annat. Mer kunde jag inte begära (även som naiv 18 åring gjorde det). Aja det är speciellt, att ha någon att dela livet med. Man inser det inte förrän man inte har det längre. trust me på denna. Efter att ha haft någon vid sin sida i mer eller mindre 3 år (iofs 2 olika personer) så är det tomt, kanske är det vad som förklarar min känsla. Jag håller fortfarande på att vänja mig vid singellivet, men det är svårt. Allt jag lärt mig är att oavsett vad jag ger mig in på nästa gång så måste det kännas rätt.. Det kan låta dumt vid inte ens 21 års ålder, men jag vet nog det här. Och vi är alla olika, men det är vad jag vill...
sova var det...
gonatt
De här sena kvällarna när man sitter i sängen å försöker övertala sig själv att det är dax att sova, det är mycket tankar som far i huvudet. Det enda jag kommer fram till just nu är att jag känner mig tom, tror nog aldrig det direkt har hänt förut, då har det alltid vart något, kärlek eller raka motsatsen, men någon känsla har funnits där. Nu kan jag inte komma på någon.
Jag känner mig bara tom, dagarna flyter ihop och jag ska inte klaga jag har det inte dåligt jag har det bra. Men jag kan inte låta bli att sakna mitt liv från gymnasiet. Det var helt fantastiskt. Jag hade stallet, fina vänner där och kyrkans ungdomsgrupp. Kollade igenom gamla bilder från alla hästtävlingar och det var en tid jag alltid kommer bära med mig. Dessutom så delade jag den tiden med en superfin pojkvän som älskade mig mer än allt annat. Mer kunde jag inte begära (även som naiv 18 åring gjorde det). Aja det är speciellt, att ha någon att dela livet med. Man inser det inte förrän man inte har det längre. trust me på denna. Efter att ha haft någon vid sin sida i mer eller mindre 3 år (iofs 2 olika personer) så är det tomt, kanske är det vad som förklarar min känsla. Jag håller fortfarande på att vänja mig vid singellivet, men det är svårt. Allt jag lärt mig är att oavsett vad jag ger mig in på nästa gång så måste det kännas rätt.. Det kan låta dumt vid inte ens 21 års ålder, men jag vet nog det här. Och vi är alla olika, men det är vad jag vill...
sova var det...
gonatt
Kommentarer
Postat av: Cilla
Kommer du till Stockholm för lite gymnasieliv den 29e?
Trackback
