Satshel

Efter typ 2veckor från träning eller lite till så var det dax för kettlebells idag. Var astaggad när jag kom dit men om ni kommer ihåg första gången jag var på kettle å sa att det var det jobbigaste passet i mitt liv så vart detta passet om än mycket värre.
Vi var bara personer som gått på kettle förut vilket gjorde att vi snabbt hann igenom alla övningar och därför fick blockköra alla grundövningar i 4 min för varje. Dessutom så har jag bara kört med 8 och 12 kg kettlar förut men idag så tog Kristian fram 16 kg till mig för det såg ju på tok för lätt ut. Ja det gick bra i början när vi värmde upp med dubbelhandssving och enkelhand, för benen orkar utan problem. Men sen i blocken. Benen orkade fortfarande men mina underarmar had så ont av mjölksyra så jag ville gråta. Kristian tjatade om att kämpa och jag kämpade med att ens hålla i 12 kg kettlen. Förbannad blev jag och gick från den glada/spralliga tjejen på passet som Kristian friskt kan skämta med och om till den tjuriga som inte ens vände blicken åt hans håll  för risken fanns att ett o annat ord skulle åka ur min mun eller kettlen sluta i hans skalle (kanske inte riktigt men..) Aja efter passet någon min senare så var jag mitt glada jag igen och jag förklarade snällt att jag kan ha lite temperament men det var ingen fara tyckte han.
Grejjen är att man med musklerna i underarmen parerar kettlen hela tiden och det är där man blir trött om man inte är van (som jag)

Har insett att få höra att man ska kämpa då är det skillnad på:
Kom igen nu!
och
Kämpa nu Sara! för i det senare så är det mot mig, mitt namn, jag! Och ja han kan ju mitt namn
Men i alla fall, jag älskar passen och nu är jag taggad till nästa gång och ska fan inte ge upp