Vägen från det klassiska till barocken
För att göra en relativt lång historia kort: Mitt intresse för hästar startade på riktigt när jag var ca 11 och började rida på Djursholms ridskola. Innan dess hade jag ridit lite på en annan ridskola och kunde grunderna. Ganska snabbt efter att jag började rida så blev jag skötare på en ponny i stallet, Crispy. Efter några år så bytte jag till Lucky Man och började sköta honom. Hos honom stannade jag tills han togs bort januari 08. Jag skötte även ett sto, Careful till dess att hon fick sitt första föl 08 och idag finns hon inte längre. Under tiden red jag i flera grupper och en specialhoppgrupp. Tävlade lite smått också. Hade riktigt kul men egentligen nu i efterhand inser jag att jag inte direkt utvecklades så mycket. Men jag trivdes och älskade det.
Eftersom båda mina sköthästar försvann frå ridskolan 08 så valde jag att flytta till Linköping för att plugga. Samtidigt fick jag även gå över från ponny till stor häst tävlingsmässigt och innan jag fastnade på nytt för en häst så valde jag att flytta. I Linköping höll jag upp ridningen tills våren -10 då jag under ca 2 månader hade en medryttarhäst. Men vi klickade aldrig och jag hittade inte glädjen i det. hösten -10 var jag iväg på prova-på ridning i barock hos Alain genom LARK, linköpings akademiska ridklubb. Vi var ett gäng som totalt fastnade och vi startade en lite egen grupp som tar lektioner fortfarande. Hos Alain och Maria på Ängstugan rider jag fortfarande lektioner och från hösten 11 så började vi hjälpa till med hästarna utöver lektionerna. Varför vi gör det och vad vi gör kan jag ta en annan gång.
Men varför fastnade jag för barocken? För mig var det en helt ny grej, hästarna var annorlunda skolade, det är mndre ridning med handen och jag inser nu att jag nog kände mig hemma i det direkt. Jag älskar hur jag fortfarande utvecklas nästan varje pass och framför allt hur jag får jobba med hästarna från marken på ett helt nytt sätt. Med hästar jag innan bara kunde drömma om.
En helt ny värld
Älskade Lucky
Älskade Careful
Mys med Zambrano
Eftersom båda mina sköthästar försvann frå ridskolan 08 så valde jag att flytta till Linköping för att plugga. Samtidigt fick jag även gå över från ponny till stor häst tävlingsmässigt och innan jag fastnade på nytt för en häst så valde jag att flytta. I Linköping höll jag upp ridningen tills våren -10 då jag under ca 2 månader hade en medryttarhäst. Men vi klickade aldrig och jag hittade inte glädjen i det. hösten -10 var jag iväg på prova-på ridning i barock hos Alain genom LARK, linköpings akademiska ridklubb. Vi var ett gäng som totalt fastnade och vi startade en lite egen grupp som tar lektioner fortfarande. Hos Alain och Maria på Ängstugan rider jag fortfarande lektioner och från hösten 11 så började vi hjälpa till med hästarna utöver lektionerna. Varför vi gör det och vad vi gör kan jag ta en annan gång.
Men varför fastnade jag för barocken? För mig var det en helt ny grej, hästarna var annorlunda skolade, det är mndre ridning med handen och jag inser nu att jag nog kände mig hemma i det direkt. Jag älskar hur jag fortfarande utvecklas nästan varje pass och framför allt hur jag får jobba med hästarna från marken på ett helt nytt sätt. Med hästar jag innan bara kunde drömma om.
En helt ny värld
Älskade Lucky
Älskade Careful
Mys med Zambrano
Kommentarer
Trackback
