Satshel

Jag trodde allt var bättre. Att jag var på väg upp. Att solen skulle göra sitt. Men varför gör det då så ont i mig, varför rinner tårarna. Jag lyckas pressa bort känslorna med mina vänner. Men inte nu, inte när jag är ensam. Jag vet inte vad jag ska säga mer än allt känns jävligt värdelöst just nu. Jag behöver komma härifrån, få komma hit med en ny inställning, eller något bara...

Det tär, att bli lurad, sårad, nertryckt, nervärderad... allt av olika personer.

Det störda är att just nu finns det bara en person jag vill ringa, men jag vet inte vad jag ska säga... Det enda jag vet är att den personen alltid fanns där, alltid sa rätt saker, tröstade och kramade om mig, gjorde allt för mig, och det slängde jag bort. jag vet att den personen fortfarande finns där, men vad skulle jag säga...