saknaden

Det är ofta så att man inte inser vad det är man egentligen har förrän man saknar det. De senate 3 veckorna har jag och Rikard inte hunnit ses så mycket. Jag var på Kolmården och pluggade och sen i sthlm, sen var vi hemma typ 4 dagar tillsammans innan han åkte till Lycksele. Nu har han vart borta 5 dagar. Nu börjar jag verkligen sakna honom. Det är kallt och ensamt i sängen. Jag saknar att få en kram och jag saknar att ha någon att berätta om min dag för. Jag saknar att bara få prata med honom vilket jag inte heller riktigt kunnat göra för det finns typ ingen täckning där han är just nu.

Nu vill jag bara att du ska komma hem!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0