Satshel

Nu är jag snart redo att åka. Jag lämnar sthlm och ledigheten för vardagen. Och vet ni, jag längtar. Kanske inte jättemycket efter skolan och det tugget men jag saknar mina rutiner. Jag är en rutinmänniska in i själen, jag älskar planering och jag mår bra av att ha koll på min vardag.

Säga vad man vill om planering men för mig är den viktig för att hinna med allt och för att få ordning på träningen. Och till alla er som faktiskt läser inte för att ni hör till en av mina underbara vänner men också/eller för att få del av träningen i mitt liv så säger jag: PLANERA DIN TRÄNING!

 

Att träna sporadiskt och när känslan dyker upp en gång varannan månad ja då kommer man ingenstans. De första 2 veckorna är roliga, sen kommer man till en vägg med tankar som: äsch jag tränar imorgon istället jag tränade förra veckan massor. Och det är okej att tänka så men inte när det blir så varje dag, inte om du faktiskt vill komma igång på riktig, om du vill bli fast.

 

Jag planerar min träning vecka för vecka, pass för pass. På söndagen vet jag vilket pass jag ska köra vilken dag, om det blir gruppass eller gymmet och om gymmet vilka muskelgrupper jag ska köra. Idag är jag smått störd jag kan kolla på min planering hemma på väggen och känna hur jag ler och att det nästan pirrar i kroppen för att jag längtar efter att få köra igång den veckan och se om jag kan få nya och bättre resultat. Jag kan längta efter att få gå på UG passen för att svettas och frusta ikapp med alla andra människor där.

Nu behöver ingen vara som jag, men man kommer inte dit om man inte ger det en seriös chans, och tid.

Så jag längtar, jag längtar efter min planering av mat, och träning. Jag längtar efter att nå nya mål och se hur jag kan bygga och förändra min kropp.

 

En bild från semestern och den dagen vi gick ut och åt för att fira min 23 års dag.

 

23 år och innan året är slut ska jag vara i min bästa form någonsin!